.

Rosorna i den lilla glasburken har torkat ihop för länge sedan.
Vänder blad i kalendern till månaden mars. 
Känns som att jag gick ide,

~ då innan trettondagsaftonen.
När sömnen började utebli, orken försvann, humöret tyngdes ner,
och det sociala livet tappades bort helt.

Jag följer ljusets uppvaknade tillsammans med mitt eget,
sömnen har börjat komma tillbaka, och gnistan tänds sakta till liv igen.
Jag skuttar hem från jobbet och sniffar i luften, 

visst luktar det sådär speciellt som det bara kan göra i marsmånad?
Nu pryds kalendernmånaden av mysiga sociala möten,
och nervösa ögonblick.

Jag köper en påsklilja och förundras över livet,
känner en tacksamhet sakta bubbla upp inom mig,
som för bara några månader sedan kändes som ren skräck.
Jag planerar och drömmer, skriver upp små notiser i mina tankar.
Ser framemot vårvintern och solen.
Och lyxen av att få njuta.