.

Febern har dragit sig tillbaka för denna gång,

och vi jublar förståss,

och Lillpyret tar små hoppla-steg när han springer fram och tillbaka i huset.

Fast rosslet i halsen segar sig kvar,

och så torkar vi näsan varann sekund ungefär.

Vi se på boliboo och tra-tor,

nära nära i soffan,

och skrotar i pyjamasen nästan hela dagen.

Borstar tänderna extra länge, 

så vi hinner leka lite med vatten också innan vi byter om.

för att köra lite brumbrum,

och läsa i bok.

Mina dahliafrön har börjat gro,

och såklart blir jag sugen på att så mer.

Tänker ändå att det får vara med måtta,

då jag inte vet hur mycket energi och lust det kommer finnas till att odla,

kommande vår och sommar,

det är ju ändå någonting speciellt med att förså.

En viskning om vår.