vilopaus

Knappt hinner jag vakna efter de där nätterna,

då vi bara sov och sov jag och Lillebror,

så kommer hostan, snuvan och huvudvärken.

Typiskt.

Och Storebror hostar han med ( och snorar förståss, men det är mer regel än undantag),

så nattsömnen blir inte den bästa.

Så han tar små vilopauser lite nu och då istället,

och när hans snarknigar når mitt öra,

tassar jag in och bara står bredvid hans säng en stund,

och tittar på denna fina gosse.

Tröttnar man någonsin på att se sina barn sova?.

Lillebror sover han också på dagarna förståss,

och han följer sin ät och sovklocka,

precis som sin storebror.

Vi börjar även lära oss hans olika lätens betydelse,

och han säger till när han exempelvis börjar bli trött.

Mellan ät och sovpauserna,

pratar han på, skrattar och ler mot oss,

och följer sin Storebror med både ögon och öron.

~ TITTA lillebror, (!!!) 

kommenderar Storebror och tar ett bamsehopp i soffan.

för att sedan pladask landa och bryta ut i ett porlande skratt.

Voi, voi, tänker mamman,

börjar han redan lära sin lillebror allt vad han kan?