Efter en hurtig promenad med svägerskan,
tänder jag ljus, sjunker i soffan, under filten,
i vanlig ordning.
Mumsar lite röda vindruvor, och fnissar åt katten Zimba,
som kastar den pipande fågeln högt upp i luften,
som husse köpt till våra fyrfotade vänner.
Och så lite planering får det bli.
Har gjort det igen, för jag vet inte vilken tur irodningen, men åter igen ligger tiden före mig.
Jag som trodde första advent var en vecka längre bort än vad almanackan visar,
helt plötsligt vart jag en helg fattigare,
och helt plötsligt var det dags att riktigt ta tag i studierna igen.
och ja en massa timmar till,
det belönades därefter också och stolt är bara förnamnet.
Så då vet jag då, åter igen, att jag kan.
Imorgon blir det stiga upp i ottan, för att hinna fota lite,
har så många ideér som jag hoppas kan blomstra på bild.
Fortsatt fin kväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar