Jag tittar upp och möter en vaken blick,
mitt i natten,
och innan missnöjet och hungern ljuder genom hans läppar,
ligger vi mage mot mage,
och hans fötter vilar mot mitt lår.
Kan knappt räkna timmarnas sömn på en hand,
och trots att morgonen snart börjar,
försöker jag befinna mig här nu.
Här i vår fluffiga värld, bland täcken och kuddar.
Bland doften av bebishud, avsparkade små sockar,
spretande fingrar,
och tonvis med kärlek.
Jag nynnar tyst,
medan jag snusar på hans panna,
och håller hans små fötter i mina hand,
en text som har rotat sig där någonstans inom mig.
du är det finaste jag vet.
du är mitt blod, och mina lungor,
mina ögon, mina skuldror,
mina händer och mitt hjärta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar