29 november, 2017

November





November som för mig brukar vara en trist och färglös sinnesmånad,
visade sig bli en riktigt mysig sådan iår.
Kanske för att jag fått prioritera min tid,
till mer vila och långsamt tempo.
Mornarna är som mysigast,
då lillpyret glatt ropar,
~ mamma, maaaaamma!!,
och jag ler brett från öra till öra,
medan jag snabbt virar morgonrocken runt kroppen,
och sticker in fötterna i den andras tofflor.
Hans ansikte spricker upp i ett leende, som alltid,
när jag tassar in i hans rum,
där han står i sängen och dansar,
Han surrar glatt medan jag tar honom i min famn,
och vi bara är en stund.
Sen skuttar han iväg ut från rummet,
mot vardagsrummet och plockar med sina saker.
Jag kokar gröt och kaffe,
och sedan äter vi frukost,
medan våra munnar går i ett.
Mycket att prata om,
det var ju en hel natt sedan vi sågs sist.
En kaffetår till,  till mamman,
efter tvättning och tandborstning,
medan lillpyret bläddrar i en bok eller pysslar med annat.
Stunder jag sparar i hjärtat.

Och julen närmar sig,
vilket känns riktigt fint.
Snön har lagt sig här uppe i Norr,
och vinterljuset är som alltid helt makalöst,
dock svår att ibland hinna fånga.
Som de senaste åren,
satsar jag på det enkla och själfyllda,
som pepparkaksstick av köpedeg,
med smält vit choklad.
Enkelt, gott och kreativt.