Fredagsbilder

Att ha semester är såklart alltid något lättsamt att genomföra,

och den går så fort ~ alltid.

Att verkligen kunna njuta av den,

fullt ut.

kan vara desto svårare tycker jag.

Denna gång lyckades jag ändå rätt bra,

kanske för att vi är sådana kontraster jag och den andra.

Jag med myror i brallan, och den andra med en tegelsten.

Men ack så glad jag är för det,

att jag vilade,

med tanke på högen som väntade mig under måndagsmorgon,

väl tillbaka på arbetet igen.

Ljudet av hav var det första jag noterade när vi klev ut från taxin,

mjuka vågor som flyter mot land.

Morgonpromenaden då denna första morgon,

efetr stranden mot staden,

gav många oh och ah,

när man sakta såg båtarna som guppade där vid hamn.

Vilken känsla att fara från synen av is vilandes,

till kristallblått öppet hav.

Vi tog turbåten ut till P. Luka,

och promenerade efter den slingrande vägen,

jämns med havet.

Och stannade precis där,

där endast vi befann oss,

med utsikt över det kristallblåa,

tuggandes på den färska baguetten med lite mjukost,

och skålandes med lokal ölsort.

Ja, hela veckan lång,

hade jag kunnat vara där.

Att sitta vid hamnen, på en mysig uteservering,

med en drink i handen,

ja nästan mitt på dan,

och återigen beundra alla dessa båtar förtöjda vid bryggan,

var som sagt ett slag för sig.

Och så måsarna och den där fiskbåten,

men det tar vi nästa gång.

Fin fredagskväll.

Sprakande brasa och sik

Igår somnade jag till en sprakande brasa,

inbäddad i två täcken och med svärmors yllesockor på.

Trots ivriga gäspningar,

efter både några glas rödtjut och ångande bastubad,

var klockan närmare midnatt innan det kröp till kojs.

Termometern inne i stugan visade dryga 20 grader,

men ändå var det nog bäst att lägga i några vedträn till.

Imorse före niosnåret var jag uppe,

dimman låg tätt på havet,

och vi tassade ner till hällan jag och Katten Gustav.

Så småningom vinkades det till några ihärdiga fiskare,

och inte mindre än halstrad, färsk, sik fick vi till lunch.

Det är lyx det.

I hamnen

Idag duggade det när jag gick ut genom dörren,

och det var riktigt varmt ändå.

Nästan så att jag hade velat vara där ute vid havet,

där ute där vi var vid hamnen.

Vinden svepte,

och solen tittade fram titt sin tätt bakom de gråa molnen.

Jag bara fotade och fotade och fotade,

och dirigerade namntvillingen.

Allting var bara så härligt där,

ute vid havet.

Och fotona spelade som ändå lite mindre roll,

fast ändå inte.

Känns som att det är alltför länge sedan nu,

och att jag har mycket att ta igen.

Men ack så roligt det är,

att trycka på den där knappen.

Skördetid

Så var september välkomnad,

med svampplockning och tillagning av crepes,

medan regnet smått föll ner från himlen och landade på det enkla, men praktiska regntaket.

Katten Gustav fick små pärlor av vatten i pälsen,

och doften av höst,

var så tydlig där mitt ute på en ön i Bottenviken.

Det var dags att skörda,

och jag passade på att smaka en röd jordgubbe,

och funderade lite kort vars mina planteringsplaner tog vägen.

Jordgubbar, tomater och sallad var några på listan.

Tur att det finns lite att skörda på ön,

lyxigt att få tillaga en rabarber paj en söndag,

med rabarber från egna trädgården.

Hoppas ni haft en fin fin helg.