Några bilder från en nyvaken ö,
efter vårvintern,
i tidig majmånad.
Järnspisen står där så grann så grann,
och har eldats i många gånger under sommaren och hösten.
Jag och katten Gustav är på vår runda runt ön,
och törsten gjorde sig påmind där på stranden,
och vad kan smaka bättre än havsvatten,
~ tokiga sjökatt.
Fann ett gammalt självporträtt också från våren.
Jag kommer ihåg den helgen,
när själen spratt till av vårens tecken,
och allting vaknade sakta till liv.
I svärmors rosa tröja,
och evigheten runt armen,
som tyvärr har försvunnit spårlöst någonstans i den raska takten.
Hoppas ni mår gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar