Ja, allstå.
Första gången jag satte min fot på fransk mark vart jag förälskad.
Förälskad i språket och staden.
Nästan allting är vackert i Paris,
och att ett återbesök var ett måste för mig.
Så vi for,
jag och namntvillingen.
Bästa sättet att se Paris är att ha bekväma skor på sig,
och bara gå.
Gå dit näsan pekar och stanna upp ofta tror jag,
och bara titta.
Och fota såklart.
Tyckte nog jag fota for jämnan som sagt,
men ändå fattas de många bilder för mig.
Bilder på alla vackra byggnader, citylivet och det vardagliga i Paris,
bland annat.
Köper med en kaffe och sätter sig någonstans,
betraktar de som går förbi och fångar det där mitt i allting.
Kanske ett par som alrdig tycks vilja släppa varandra,
eller en vigsel fram triumfbågen.
Titta in i affärerna och kanske fynda ett tour de eiffel..
Jag försökte nog med min lilla franska beställa och dylikt,
men så när de sa någonting på det där fantastiska språket,
gick det alldeles för fort och helt plötsligt pratade vi engelska.
Den yngre generationen är duktig på engelska,
vilket är ett plus såklart.
Det var en som tyckte jag såg fransk ut,
då när vi satt på trappan utanför sacre cour och solen lyste och vi lyssnade på gitarrspel och sång.
Lite sträckte jag kanske på mig,
men nog är jag en turist alltid.
Fast det är väl härligt,
att turista i Frankrike.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar